Doktor i statsvetenskap, professor emeritus Seppo Hentilä för verket Pitkät varjot. Muistamisen historia ja politiikka
Professor Seppo Hentiläs verk Pitkät varjot beskriver den dispyt som under olika årtionden pågått i fråga om hur vi bör tolka och minnas 1918 års krig. Ett känt exempel på detta är tvisten om namnet på kriget. Kort tid efter kriget tolkade segrarsidan händelserna som ett frihetskrig, medan förlorarnas röster tystades. Efter andra världskriget började den mer försonliga termen ”medborgarkrig” användas vid sidan av frihetskrigstolkningen, och blev sedan också den vanligare termen. Detta var möjligt för att den bild av ett enhetligt folk som skapats av erfarenheterna från vinterkriget dolde den värsta brutaliteten från 1918 års krig. När det i början av 1990-talet föreslogs att det handlat om ett inbördeskrig, väckte termen fortfarande upprördhet bland anhängarna till frihetskrigstolkningen.
Temat för Hentiläs verk är alltså aktuellt också ur andra synvinklar än de jämna år som förflutit sedan inbördeskriget. Ännu i denna dag kan andra placera dig på Finlands politiska spektrum enligt hur du benämner 1918 års krig. Hentiläs bok beskriver dock inte bara tvisten om hur kriget ska benämnas, utan behandlar på en allmän nivå också hur rådande tolkningar av det förgångna återspeglar samhället. Däri ligger verkets betydelse. Människors uppfattningar styrs med hjälp av tolkningar av det förgångna. De som styr i samhället strävar alltså efter att bestämma också hur det förgångna ska tolkas. Det är historiepolitik.
Läs mera i undervisningsministeriets meddelande
Du kan också vara intresserad av
