Växtarkeolog och -biolog, filosofie doktor Teija Alanko för verket Malva ja mulperi. Poimintoja entisajan puutarhoista
Forskare inom olika områden, såsom historiker, konsthistoriker, landskapsarkitekter och botaniker, har på ett förtjänstfullt sätt fördjupat sig i den finländska trädgårdshistorien genom olika skriftliga och illustrerade källor. Alanko har i sin forskning kombinerat växtbiologi och växtarkeologi, och genom utvidgade metoder kunnat få fram information som tidigare, bokstavligt talat, varit dold under jord, djupt ner i marken.
I sin bok skapar Alanko med stöd i arkeobotaniska undersökningar en tät men mångdimensionell beskrivning av olika finländska trädgårdstyper, och reder ut historien bakom de växtarter som är typiska för dessa. På detta sätt ritar hon samtidigt upp en karta över hur människorna rört sig i världen och samlat information om medicinalväxter och föda, och kartlägger också estetik och maktsymboler.
Klostrens, slottens, apotekens, herrgårdarnas och prästgårdarnas sätt att skapa trädgårdar och använda växter vittnar om trädgårdshistoriens mångformighet. Samtidigt beskrivs stadsträdgårdarnas uppkomst som akademiska inlärningsmiljöer och kommersiella produktionsanläggningar.
Malva ja mulperi öppnar nya perspektiv på vardagliga växter såsom gårdssyren, potatis och päron, och öppnar läsarens ögon för ursprunget och den exotiska bakgrunden till olika gräs eller förvildade kryddväxter i närmiljön.
Djupgående kunskap om människans förhållande till växter ur såväl kulturell som naturvetenskaplig synvinkel är särskilt värdefull i en tid där odlingslådor blivit en vanlig syn på taken till urbana hus, och där man för att stärka insekternas livskraft föredrar ängar framför kortklippta gräsmattor.
Du kan också vara intresserad av
