Statspriserna för informationsspridning 2023 har tilldelats – pristagarna förenas av ett inkluderande och tillgängligt sätt att sprida information

Forsknings- och kulturminister Sari Multala har delat ut nio statspriser för en exemplarisk informationsspridning. I år var det för första gången också sammanslutningar som belönades. Prisutdelningen hölls tisdagen den 12 september i Helsingfors.

Pristagarna 2023 förenas av tanken att alla ska ha tillgång till information.  Att sprida information på ett inkluderande och tillgängligt sätt bidrar till var och ens möjligheter att medverka i och vara en del av samhället.

– Att vi har tillförlitlig information att tillgå och äger kunskap har en enorm betydelse när vi söker lösningar på de stora globala problemen samtidigt som vårt samhälle lider av polarisering och spridning av desinformation. Tillförlitlig information och nya synvinklar är nödvändiga såväl när det gäller det kunskapsbaserade samhälleliga beslutsfattandet som vårt vardagsliv, påpekar forsknings- och kulturminister Sari Multala.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar årligen statspriser för informationsspridning på förslag av delegationen för informationsspridning. Delegationen fick också i år flera hundra förslag till pristagare.

– Priserna är statens högsta erkännande för det exemplariska arbete som ni, ärade pristagare, har gjort för att utveckla vårt samhälle till ett insiktsfullt, kunskapsbaserat, öppet och tolerant civiliserat samhälle, sade minister Multala.

Statens pris för informationsspridning 2023

Faktabaari för mångsidigt arbete för faktagranskning och informationsläskunnighet (Avoin yhteiskunta ry)

Faktabaari (”faktabaren”) stärker den faktabaserade offentliga debatten på många olika sätt: genom att granska de uppgifter och påståenden som framförts i den offentliga debatten, producera material som stöd för den digitala informationsläskunnigheten samt genom att samarbeta för att främjar demokratin i nationella och internationella nätverk.

Faktabaaris verksamhet inleddes 2014 och fokuserade till en början på journalistisk faktagranskning, ett område där Faktabaari är den första och tills vidare enda oberoende aktören i Finland. Genast under sitt första verksamhetsår tilldelades Faktabaari European Public Communication-priset för granskningen av riktigheten i de påståenden som framfördes i eurovalsdebatten.

Sedan dess har verksamhetens tyngdpunkter vid sidan av faktagranskningen vidareförädlats till utveckling av digital informationsläskunnighet samt bekämpning av desinformation och polarisering samt till popularisering av vetenskapen. Faktibaaris ambitiösa mål är att vi ska lära oss digital informationsläskunnighet som medborgarfärdighet. Även om Faktabaari som aktör är liten, gör de starka samarbetsnätverken att Faktabaari är större än sin storlek.

Det samhälleliga förtroendet i Finland är internationellt sett på en hög nivå, men även här syns tecken på att polariseringen ökar och förtroendet vittrar sönder. Faktabaari är en viktig bit i pusslet som upprätthåller öppenheten och demokratin i samhället.

Gemenskapspriset riktas till Avoin yhteiskunta ry. Prissumman är 20 000 euro.

Legitimerad socialarbetare Maija Haapala och legitimerad socialarbetare Camilla Jokela för tjänsten TikTok-sossut

TikTok-sossut – Maija Haapala och Camilla Jokela – behandlar barnskyddet och barnens rättigheter på ett sätt där utgångspunkten är barns och ungas egna medievanor. Informationen offentliggörs professionellt och trovärdigt och riktas till barn och unga.

De ämnen som TikTok-sossut behandlar är svåra och viktiga. De kommunicerar finkänsligt, begripligt, koncist och sakkunnigt.

Haapala och Jokela är legitimerade socialarbetare med gedigen erfarenhet av barnskyddsarbete. Genom TikTok-sossut lyckas de översätta det praktiska sociala arbetet med unga och det besvärliga myndighetsspråket till TikTok-videor som är lätta att förstå. Haapalas och Jokelas arbete är samhälleligt betydelsefullt, exemplariskt och ett nyskapande offentliggörande av information.

Barnskyddet och barnens rättigheter är förknippade med många komplicerade lagar, och temat måste alltid behandlas med respekt för privatlivet. Många barnskyddslösningar kan kännas konstiga eftersom enskilda fall inte kan behandlas offentligt. Därför finns det missförstånd, förvrängd och ensidig information om barnskyddet och barnens rättigheter på de sociala mederna. TikTok-sossut korrigerar snabbt vilseledande information där ryktena sprids. Haapala och Jokela nystar upp hemlighetsmakeriet i anslutning till barnskyddet genom att berätta om de omhändertagna barnens vardag på ett förståeligt, positivt och uppmuntrande sätt genom att gå till botten av sakerna, på plats.

Prissumman på 15 000 euro delas mellan Haapala och Jokela, båda får 7 500 euro.

Fotograf Hannu Laakso för serien Me otukset (Into Kustannus)

Hannu Laaksos berättande faktaböcker i serien Me Otukset visar olika djurarters familjeliv med fotografier och berättelser. I serien har redan utkommit Me Kettuset (2020), Me Karhuset (2021), Me Hukkaset (2022) och Me Lintuset (2023).

Det är berättelser om djurens familjeliv ur djurens synvinkel. Läsaren får beundra de skickliga fotografierna och får information om olika djurs arttypiska beteende: hur djurfamiljen lever tillsammans och vilka fiender eller hot den kan möta i naturen. De olika djurindividernas och arternas fredliga och konfliktfyllda umgänge beskrivs i högklassiga färgbilder och texter i böckerna. Berättandet ger utrymme för bilderna att berätta sitt språk och läsaren får situationer som man knappt tror är sanna, om man inte ser dem med egna ögon.

Naturfotograf Hannu Laakso är internationellt erkänd. Hans bilder har godkänts för över 500 internationella utställningar och han har fått över 120 internationella fotopriser.

Att fotografera djur och vildmark och sprida information på ett populariserat sätt är ett viktigt sätt att förmedla information om Finlands natur även till nya, ofta urbana generationer och unga läsare.

Prissumman på 15 000 euro tilldelas Hannu Laakso.

Professor Maria Lähteenmäki för verket Punapakolaiset. Suomalaisnaisten elämä ja kohtalo Neuvosto-Karjalassa (Gaudeamus)

Professor Maria Lähteenmäki vid Östra Finlands universitet analyserar med en erfaren historieforskares kunskap i sitt verk Punapakolaiset. Suomalaisnaisten elämä ja kohtalo Neuvosto-Karjalassa en svår epok i det förgångna, som tidigare fått för lite uppmärksamhet.

Tusentals människor flyttade frivilligt eller flydde till Sovjetryssland och senare till Sovjetunionen. Lähteenmäki utnyttjar i sitt verk deras lidandesberättelser om en diktatur som visade sig vara en tung besvikelse. Tyngdpunkten ligger på forskning som förstår kvinnors öden. Samtidigt utarbetar skribenten en helhetsbild där man skickligt utnyttjar samtida texter och deras autentiska beviskraft. Verket är en mångsidig analys baserad på ett omfattande källmaterial av såväl medlemmar av eliten som flyttat till Sovjetunionen som helt vanliga människor och deras upplevelser av arbetarnas paradis på 1920- och 1930-talet.

Lähteenmäki specificerar också finska statens till stor del bristfälliga försök att lindra sina medborgares nöd och försöken att återvända till sitt hemland.

Framtidens historia äger rum i dag. Lähteenmäki påminner oss om hur viktigt det är att ta tillvara händelserna och människoödena i kristiderna som material för framtidens historieforskning.

Prissumman på 15 000 euro tilldelas Maria Lähteenmäki.

Professor Helka Riionheimo för förtjänster i arbetet med att stimulera det karelska språket

Karelska språket med sina olika dialekter, såsom egentlig karelska, sydkarelska och livvinkarelska, är ett historiskt, men mycket osynligt och dåligt känt minoritetsspråk i Finland.

Helka Riionheimo, professor i finska och karelska, leder ett projekt vid Östra Finlands universitet med syfte att stimulera det karelska språket. Projektet har tagit tag i stimuleringen av det karelska språket på ett fördomsfritt och mångsidigt sätt. Språket har flera tusen talare i Finland, men de är splittrade och saknar en naturlig geografisk förbindelse. Stimuleringsprojektet har lyckats föra in det karelska språket och språkgemenskapen i den moderna världen genom att använda många olika metoder för sociala medier, traditionella medier och gemenskap. Projektet har också utvecklat och sammanställt ordlistor för sådana nya livsområden som den traditionella användningen av språket inte har nått. Samtidigt har informationen om den finländska språkliga minoriteten gjorts mer tillgänglig för alla.

Flera personer deltar i stimuleringen av det karelska språket, men professor Riionheimo leder projektet. Hon har sagt följande om majoritetens ansvar: "Som talare av majoritetsspråket, dvs. finska, känner jag ett ansvar för att de som talar minoritetsspråken har möjlighet att använda och utveckla sitt eget språk.” Att möjliggöra detta är samtidigt ett betydande offentliggörande av information.

Prissumman på 15 000 euro tilldelas Helka Riionheimo.

Forskningschef Minna Sarantola-Weiss för verket Me halusimme kaiken. 1980-luvun historiaa (Siltala)

Minna Sarantola-Weiss verk är en skickligt genomförd beskrivning av 1980-talets Finland. I början av verket finns en kort lista med några av händelserna i Finland och runt om i världen under detta decennium som får läsaren att anamma ramen för de många perspektiv och granskningsnivåer som Sarantola-Weiss analys och fascinerande tidsresa bygger på.

Verket skapar mer mångsidiga bilder och utmanar de tidigare uppfattningarna om dåtidens Finland som dominerat det nationella minnet. 1980-talet var mer än bara en egoistisk konsumtionsfest med axelstoppningar innan den ekonomiska krisen på 1990-talet. Ett finlandiserat och isolerat samhälle med tusentals gråa nyanser blev snabbt rikare, öppnare och mer internationellt. I Helsingfors kryllade en ny citykultur. Idén om fred, naturskydd och feminism väckte aktivister även utanför huvudstaden. Även om "allt hände i Helsingfors" enligt minnet hos författaren som firade innebandygenerationens studentliv på 1980-talet, berörde de flesta av de fenomen som granskas i boken alla finländare. De politiska och ekonomiska omvälvningarna samt tidens nya medier skapade nytt tänkande och en ny konsumtionskultur; informationstekniken och underhållningselektroniken röjde marken för dagens digitala värld.

Sarantola-Weiss verk är en forskningsbaserad, men lättläst, rolig och elegant faktabok som uppskattar vardagens historia. De rikliga och insiktsfullt utvalda illustrationerna och layouten samt det läsarvänliga språket ger en upplevelse av en skickligt sammanställd utställning som tilltalar alla personligen och samtidigt vidgar minnet och den gemensamma förståelsen för 1980-talets Finland och dess arv.

Prissumman på 15 000 euro tilldelas Minna Sarantola-Weiss.

Facklitterär författare, professor emeritus Matti Vuento, för verket Virus, joka pysäytti maailman. Koronapandemian syyt, seuraukset ja opetukset (Gaudeamus)

I mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen WHO coronan som en pandemi. Smitthastigheten var snabb. Snabbt spreds också nyheter och den offentliga diskussionen om coronaviruset. Mitt i detta informationsöverflöd väcker Matti Vuentos bok Virus, joka pysäytti maailman förtroende.

Även hård naturvetenskap blir lättförståelig för läsaren när Vuento beskriver spetsarna i det lömska viruset med hjälp av vilka viruset söker sig till sin målcell. Vuento presenterar i korthet smittspridningens faser samt de nationella och internationella reaktionerna på coronasmittorna. I boken behandlas också letandet efter ett vaccin, vaccinnationalism och stormaktsspel. Vuentos verk är en klart strukturerad och mångsidig översikt som lär var och en något nytt.

Även om den internationella kunskapen om corona ständigt uppdateras tål Vuentos verk som baserar sig på ett enormt källmaterial och forskningsrön tidens tand. Efter att ha läst boken förstår man bättre vad det egentligen lönar sig att fästa uppmärksamhet vid när det gäller det virus som gjorde de senaste åren så tunga på många sätt och vis. Boken får oss att fundera på hur vi ska möta kommande pandemier.

Sjukdomen covid-19 orsakad av viruset har dödat miljoner. Ändå ger Vuentos verk en känsla för proportionalitet i diskussionen. Coronan är inte ett tecken på världens undergång, utan virus har förekommit genom historien.

Prissumman på 15 000 euro tilldelas Matti Vuento.

Projektet Zacharias Topelius Skrifter för modern publicering av sagofarbrorns betydande kulturarv (Svenska litteratursällskapet i Finland)

Zacharias Topelius Skrifter (ZTS) är en fritt tillgänglig webbpublikation från Svenska litteratursällskapet i Finland på adressen topelius.sls.fi. Bakom publikationen ligger ett vetenskapligt redigerings- och kulturarvsprojekt som pågått i nästan två decennier och som färdigställdes i slutet av 2022. Flera tiotals forskare och experter inom olika områden har för första gången gjort Topelius produktion tillgänglig för alla i digitalt format. Material som inte publicerats tidigare är nu till stor del tillgängligt enkelt och avgiftsfritt för alla intresserade.

Projektet har inte bara varit forskning, publicering och redigering, utan i samband med det har man också ordnat evenemang och webbinarier som varit öppna för forskarsamhället och allmänheten. Som stöd för materialet har ett digitalt undervisningsmaterial och en omfattande bildbank publicerats. När projektet inleddes fanns det inga motsvarande digitala publikationer i de nordiska länderna, så de tekniska lösningarna utvecklades i projektet och skapade i sin tur ny praxis för digitala redigeringar som förebild för andra. Hela projektet grundar sig på ett omfattande och ambitiöst samarbete mellan olika aktörer.

Zacharias Topelius betydelse för den finländska identiteten, berättandet och vår bildningshistoria saknar motstycke. Den vetenskapliga redigeringen av hans produktion och den tillgängliga digitala publiceringen är ett modernt monument värt som en framstående person och att publicera information i bästa fall.

Gemenskapspriset tilldelas Svenska litteratursällskapet i Finland. Priset är inte förenat med några pengar.

Projektet Centret för ukrainare för produktion och förmedling av information i snabbt förändrade förhållanden (Ukrainalaisten yhdistys Suomessa ry)

Tillgänglig information är en av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle. I dag är det allt viktigare hur jämlik information når människor som på olika sätt lever i samhällets utkanter. Även dessa människors budskap måste synliggöras i samhällets informationsproduktion, i den offentliga debatten och i beslutsfattandet.

Ukrainalaisten yhdistys Suomessa ry har i projektet med ett center för ukrainare på ett betydande sätt främjat produktionen och spridningen av information i den kritiska situationen där människor i olika åldrar som flyr kriget från Ukraina har flyttat till Finland. Föreningen har förmedlat information på flera språk och mitt i vardagen för dem som flyttat till Finland, vilket har gjort informationen tillgänglig och underlättat livet för många människor i det nya samhället. Ukrainalaisten yhdistys Suomessa ry har på många sätt bildat nätverk med det finländska samhället och dess medborgaraktörer och erbjuder viktig information om livet och behoven hos dem som flyttat från Ukraina till Finland. Detta har gjort det möjligt att skapa en gemensam förståelse i snabbt förändrade förhållanden.

Den gemensamma information som Ukrainalaisten yhdistys Suomessa ry:s projekt producerar och spridningen av den via många kanaler är ett uppmuntrande exempel på värdet av  tillgänglig informationen i dagens värld, där människor som överskrider statsgränserna också har med sig vardagskunskap. Rätten till information tillhör alla.

Gemenskapspriset tilldelas Ukrainalaisten yhdistys Suomessa ry. Prissumman är 20 000 euro.

Ytterligare information:
Henriikka Mustajoki, generalsekreterare
Delegationen för informationsspridning
tfn 040 733 5935

Bild: Jaakko Lukumaa. Från vänster till höger i bild facklitterär författare, professor emeritus Matti Vuento, legitimerad socialarbetare Camilla Jokela, legitimerad socialarbetare Maija Haapala, fotograf Hannu Laakso, Ukrainalaisten yhdistys Suomessa rf:s ordförande Vassili Goutsoul, forsknings- och kulturminister Sari Multala, Avoin yhteiskunta rf:s ordförande Mikko Salo, professor Maria Lähteenmäki, Zacharias Topelius Skrifter -utgåvans chefredaktör (2006-2019) Pia Forssell och professor Helka Riionheimo.