Statsprisen för informationsspridning 2018 delades ut

Prisen för livsverk inom informationsspridning beviljades i år till professor Kaisa Häkkinen för betydande och idog informationsspridning inom språkhistoria. Vidare beviljades sju statspris för exemplarisk informationsspridning. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen överräckte priserna i Ständerhuset i Helsingfors onsdagen den 26.9.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar årligen statens pris för informationsspridning på inrådan av Delegationen för informationsspridning. Prisen beviljas för betydande aktuellt eller exemplariskt och långsiktigt informationsspridningsarbete. Delegationen för informationsspridning är undervisnings- och kulturministeriets sakkunnigorgan, som följer de senaste rönen inom forskningen, konsten och de tekniska områdena i Finland och utomlands.

- Genom priset för informationsspridning lyfter vi fram aktuell forskning av hög kvalitet. Prisen stöder dialogen mellan vetenskap och samhälle. Priset, som nu fyller 50 år understryker forskningens betydelse. Då världen är full av information där också osakliga försök att påverka och direkta lögner förekommer växer behovet av information som baserar sig på forskning, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Priset för livsverk inom informationsspridning beviljas för särskilt förtjänstfullt och långvarigt arbete. Priset för livsverk är värt 20 000 och övriga 15 000 euro. Arbetsgruppen bakom verket Hyvän sään aikana. Mitä Suomi tekee, kun ilmasto muuttaa kaiken belönades med 20 000 euro.

I år har det förflutit 50 år sedan statsprisen för informationsspridning delades ut för första gången.

• Bilder från Ständerhuset (via Flickr)

PRISMOTIVERINGAR

Livsgärningspriset för informationsspridning

Professor Kaisa Häkkinen för betydande och trägen informationsspridning som levandegörare av språkhistorien

Professor Kaisa Häkkinen forskar i finskan och dess släktspråk och hennes specialområde är språkhistoria. Hon har forskat såväl i språkets förhistoriska skeden, som i den skrivna tidens historia från Agricola till 1800-talet.

Häkkinen har utmärkt sig som ordförrådsforskare. Hon har sammanställt en finsk etymologisk ordbok som riktar sig till en bred publik och ger lättillgänglig information om de stigar dagens ordförråd vandrat. Häkkinen har under årtionden upprätthållit en ordförklaringskolumn i tidskriften Tiede, och hållit många publika föreläsningar. Tack vare Häkkinen vet vi att finskans keltanokka är av gemensamt europeiskt ursprung och att ordet kontti i uttrycket katin kontit avser kattens tassar.

Häkkinen har dessutom samarbetat med biologer för att beskriva utvecklingen av den finska namngivningen av fåglar och växter.

Professor Kaisa Häkkinen är en inspirerande och kunnig främjare av språk och humanistisk förståelse. Hon belönas för att under årtionden på ett förtjänstfullt sätt ha spridit information om språket.

Pris för exemplarisk informationsspridning

Professor i näringslära Mikael Fogelholm för betydande informationsspridningsarbete som entusiastisk förmedlare av kostkunskap

Mikael Fogelholm, professor i näringslära, är en av Finlands mest kända och uppskattade näringsexperter. Han är en aktiv samhällsdebattör och en oförtröttlig försvarare av forskningskunskap i debatten om kost och hälsa som ofta väcker häftiga känslor.

Fogelholm framträder flitigt som expert i media, populariserar och tolkar ny forskningskunskap samt kommenterar trenddieter och rekommendationer från självlärda bloggare. Han berättar ledigt om vetenskap genom olika kanaler, och uppmuntrar andra forskare att delta i den samhälleliga debatten. Detta är viktigt i en situation där journalistiska medier och diskussionsspalter på internet svämmar över av mer eller mindre tillförlitlig information om näring och om matens hälsoeffekter.

Eftersom kostdebatten numera väcker heta känslor, har Mikael Fogelholm fått utstå personligt förtal, särskilt på sociala medier. Han deltar ändå oförtröttligt i debatten och försvarar synpunkter och rekommendationer som bygger på forskningskunskap.

Diplomingenjör Sisko Loikkanen för betydande informationsspridningsarbete som kunnig vetenskapsjournalist som belyser komplicerade ämnen

Diplomingenjör Sisko Loikkanen är en erfaren vetenskapsjournalist som i sitt arbete förenar passion och expertis.

Loikkanen har sedan 1991 på ett mångsidigt sätt förklarat vetenskapens hemligheter för radiolyssnarna. Hon har också undervisat, arbetat på Finlands Akademi och skrivit om vetenskap, men hennes röst är framför allt känd från Yles vetenskapsprogram Tiedeykkönen. Lyssnarna har under Loikkanens ledning än fått beundra månadens stjärnhimmel, än bekanta sig med kvantdatorer. Loikkanen har på ett begripligt sätt berättat om komplicerade fenomen inom kemi och fysik. Hon har även erbjudit publiken ett globalt perspektiv på vetenskap, och i sina intervjuer lyft fram internationellt betydande forskare.

I Sisko Loikkanens arbete som vetenskapsjournalist ingår en dos god folkbildningsanda, vilket har låtit henne berätta om komplicerade vetenskapliga fenomen på ett allmänfattligt sätt.

Bibliotekarie Kari Vaijärvi för betydande informationsspridningsarbete som främjare av informationskultur och läskunnighet bland barn och unga

Kari Vaijärvi är en mångsidig kulturfrämjare. Han har huvudsakligen arbetat som bibliotekarie, men vid sidan av detta på många sätt verkat inom barnkultur. Vaijärvi har varit redaktör för barnkulturtidningen Tyyris Tyllerö, skrivit fack- och skönlitteratur för barn, besökt skolor, bloggat samt recenserat böcker. Vaijärvi är banbrytande inom boktips för facklitteratur, och hans arbete med att utbilda boktipsare kräver därför särskild högaktning. Han har publicerat ett fyrtiotal böcker. De senaste böckerna Toden teolla och Totta tosiaan presenterar facklitteratur för barn och unga. Vaijärvis produktion omfattar även lättlästa böcker, eftersom bokkulturen bör vara tillgänglig för alla.

Vaijärvi gör inspirerande framträdanden. Han besöker alla utbildningsstadier från daghem till universitet, och kan erbjuda olika perspektiv på litteratur, fakta och fiktion. Vaijärvi har som boktipsare och utvecklare av barnkultur främjat läskunnighet hos barn och unga och på så sätt stött deras delaktighet i kulturen och samhället.

Forskare, psykolog Perttu Immonen för verket Suomen rahvaan historia. Kolmen suvun elämää keskiajalta 1800-luvulle

Perttu Immonens verk Suomen rahvaan historia fick sin början i släktforskning. Skildringar förknippade med släktanor, av de liv som det förgångnas människor levde och de historiska händelser som styrde dem, utvidgades till en massiv faktabok om allmogens historia.

Vardagens och den vanliga människans historia har varit föremål för historieforskarnas intresse åtminstone sedan 1980-talet. Etnologer har intresserat sig för detta under mycket längre tid än så. Det har alltså funnits en stor mängd färdigt material om allmogens förflutna, i väntan på en visionär som skulle sammanställa materialet till en omfattande översikt. Perttu Immonen har visat sig vara just en sådan visionär.

Immonen har ur arkivens vrår lyft fram utmärkta fallstudier och använt dem för att krydda information från tidigare forskning. Immonens bok är skriven på ett medryckande sätt. Den sveper med sig läsaren och skildrar tre släkters skeden och äventyr på olika håll i Finland från medeltidens slut till 1800-talets början. Detta är en bok för alla historieintresserade.

Redaktör Hanna Nikkanen och arbetsgruppen Silja Annila, Elli Harju, Sanni Harmanen, Tiina Heikkilä, Juho Kankaanpää, Esa Keskinen, Ella Kiviniemi, Minea Koskinen, Linda Manner, Sanni Mattila, Jannika Melkko, Erkki Mervaala, Markus Mäki, Samuli Niinivuo, Alma Onali, Sanna Pekkonen, Lasse Poser, Johannes Roviomaa, Reetta Rönkä, Sinikka Suominen och Kaisa Uusitalo för verket Hyvän sään aikana. Mitä Suomi tekee, kun ilmasto muuttaa kaiken

Verket Hyvän sään aikana berättar om klimatförändringen. Det har skapats av 21 journalistikstuderande på Tammerfors universitet, och deras ledare gästprofessor Hanna Nikkanen. Syftet med boken är inte att beskriva klimatförändringen endast som en utmaning som kommande generationer ställs inför, utan som en ständigt pågående omvälvning.

Boken uppfyller detta syfte genom ett utmärkt grepp som vi känner igen från featurejournalistiken, som lyfter fram olika frågor genom människor och gärningar. Fackförfattarna tar med sig läsaren på en forskningsresa till ett Finland som redan präglas av alltings förändring (the everything change). Artiklarna är av varierande slag: från ekonomijournalistik till personporträtt, och från lokaljournalistik till politik.

Bokens estetiska yttre förtjänar särskilt beröm; dess bilder och grafik förmedlar kunskap och väcker känslor.

Boken visar att klimatjournalistik kan vara intressant och medryckande, skrämmande men också hoppingivande.

Professor Heikki Oja för verket Universumi

Astronomin, astrofysiken och kosmologin genomgår ett intensivt utvecklingsskede, tack vare nya och mera exakta observationsinstrument. De ger specifik information om världsalltets olika företeelser.

Det omfattande verket Universumi är en vackert illustrerad och tydligt skriven fackbok om universums berättelse och om världsalltet som en helhet. Verket beskriver hur den astronomiska världsbilden utvecklats till sin nuvarande form, och presenterar den senaste kunskapen. Boken går stegvis igenom rymdens fenomen: den börjar med rymden närmast jorden, och ger sig sedan i kast med planetsystemet, stjärnrymden, galaxvärlden och universums mest storskaliga fenomen. Varje fenomen behandlas på ett vackert illustrerat uppslag så att läsaren får en helhetsbild av universums historia och den hisnande mångfalden i dess skeenden.

Boken innehåller också en översikt av hur forskningen av stjärnhimlen framskrider. Forskarna fortsätter att söka efter närliggande planeter med förhållanden som är gynnsamma för liv. Mörk materia och mörk energi väntar fortfarande på sin förklaring. Den kosmiska gryningen efter Big bang, de första stjärnornas och galaxernas födelse, skärper bilden av hur universums nuvarande strukturer fått sin början. Är det möjligt att det ligger något i de modeller med oräkneliga parallella universa som förknippas med olika Big bang-teorier?

Heikki Ojas verk Universumi är en strålande presentation av världsalltet.

Filosofie magister, chefredaktör Joonas Pörsti för verket Propagandan lumo. Sata vuotta mielten hallintaa

Vi lever återigen i en propagandafylld tid, som kännetecknas av termer såsom postsanning, informationspåverkan, informationskrig, desinformation och trollning.

Joonas Pörstis verk Progandan lumo är ytterst aktuellt och viktigt, eftersom det lär oss hur människosinnet har påverkats och fortsätter att påverkas genom vilseledande propaganda. Pörsti beskriver utförligt propagandans historia med början från första världskriget, och tar sedan upp nationalsocialistisk och sovjetisk propaganda, de allierades psykologiska preparation under Irakkriget, det nuvarande Rysslands informationspåverkan samt IS-kommunikation som lockar till ett religiöst krig.

Joonas Pörsti berättar på ett journalistiskt flytande sätt om de grundläggande metoderna för att påverka människosinnet. Sådan information är ett bra motmedel mot propaganda, eftersom den förser oss med viktig kritisk läskunnighet och förmåga att värja oss mot övertalningsförsök.