De problem som särskilt lyfts fram är ett ökande institutionellt tryck, nyttotänkande inom akademin samt trakasserier.
Tillståndet för den akademiska friheten har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. I diskussionen har bland annat osäker forskningsfinansiering, universitetens organisationsreformer och ett hårdnande politiskt klimat nämnts. Även en ökning av trakasserier som forskare upplever har identifierats.
Delegationen för Informationsspridning (TJNK) utredde forskarsamhällets erfarenheter av friheten inom forskning och undervisning samt forskares yttrandefrihet. Den webbenkät som genomfördes under senhösten 2025 riktade sig till forskare, lärare och sakkunniga som arbetar med forskning. Totalt inkom 816 svar. Även om enkäten inte är statistiskt representativ fördjupar den bilden av den akademiska frihetens tillstånd i Finland genom att lyfta fram forskarnas och lärarnas egna erfarenheter.
En majoritet av respondenterna bedömer fortfarande den akademiska frihetens tillstånd i Finland som relativt gott. Samtidigt upplever omkring hälften av respondenterna att friheten i någon mån har försvagats under de senaste två åren.
Enligt utredningen är de främsta utmaningarna mot den akademiska friheten kopplade till politisk och ekonomisk styrning av forskning och undervisning, särskilt genom finansieringssystem och strategisk ledning. De mest betydande utmaningarna kopplades till längre utvecklingslinjer som formar hur forskning bedrivs. Exempelvis kan en finansiering som betonar kortsiktig nyttighet, tillämpade projekt och förhandsdefinierade teman begränsa förutsättningarna för fri forskarinitierad grundforskning och styra valet av forskningsämnen.
Förverkligandet av forskares yttrandefrihet försvåras dessutom av trakasserier, hot och riktade påtryckningar, som förekommer särskilt i samband med politiskt och samhälleligt känsliga ämnen. Vissa forskare har utsatts för fientlig och kränkande kommunikation, personliga hot eller smutskastning, och dessa erfarenheter kan leda till försiktighet, anpassning av forskningsämnen och undvikande av offentlig debatt.
Utredningen lyfter också fram interna spänningar inom det vetenskapliga samfundet. Hierarkier, maktutövning samt konkurrens om finansiering och positioner kan i sig begränsa friheten inom forskning och undervisning.
Utredningen fortsätter arbetet för forskares yttrande- och uttrycksfrihet
Utredningen var den sista delen av projektet Stödjande av yttrandefriheten för forskare som TJNK genomförde under åren 2023–2025. Projektets mål var att tillsammans med forskarsamhället utveckla stödåtgärder mot trakasserier och påtryckningar riktade mot forskare. Utifrån projektet utarbetade TJNK rekommendationer enligt vilka Finland bör inrätta en nationell stödorganisation för att skydda personer som verkar under hot om trakasserier och påtryckningar, utvidga arbetsgivares omsorgsplikt till att även omfatta fristående forskare samt inkludera undervisning i vetenskapskommunikation och skydd mot trakasserier som en del av forskarutbildningen.
TJNK har följt utvecklingen av forskares yttrandefrihet genom utredningar sedan 2015. En omfattande utredning om yttrandefrihet och trakasserier som forskare utsätts för genomfördes 2023. Den senaste utredningen kompletterar denna bild genom att samla in erfarenheter av den akademiska frihetens bredare tillstånd
En svensk översättning av rapporten kommer att finnas tillgänglig senare. Rapporten finns tillgänglig på finska här: https://doi.org/10.23847/tsv.1852
Mer information:
Reetta Kettunen
040 733 5935
info@tjnk.fi
Du kan också vara intresserad av
