Forskningsetiska delegationen tog emot en begäran om utlåtande där missnöje uttrycktes angående en förundersökning om misstanke om avvikelse från god vetenskaplig praxis som utfördes på en yrkeshögskola. Undersökningen gällde ett ingenjörsarbete som granskades på yrkeshögskolan år 2010. Enligt anmälan hade flera avvikelser från god vetenskaplig praxis ägt rum i utförandet och handledningen av arbetet.
Enligt den som begärde utlåtandet var handledaren för ingenjörsarbetet både den handleddes far och vid tiden för när ingenjörsarbetet blev klart även dennes chef. Enligt begäran om utlåtande hade fadern och ingenjörsarbetets författare utfört arbetet tillsammans och inte i ett handledningsförhållande. Den som begärde utlåtandet anklagade även den handledande läraren för underlåtenhet av sin arbetsuppgift vid handledningen av arbetet och bedömningen av lärdomsprovet. Enligt denne lät fadern ett professionellt forskningsföretag utföra arbetet. Den som begärde utlåtandet ansåg även att den påbörjade förundersökningen genomfördes felaktigt. Enligt denne hade bland annat mötena som hölls av yrkeshögskolans rättsskyddsnämnd som genomförde förundersökningen inte dokumenterats tillräckligt bra.
I sitt utlåtande lät forskningsetiska delegationen bli att undersöka de påståenden som den saknar befogenheter för gällande anordnandet av yrkeshögskolans utbildningsadministration samt påståendena om felaktig tillämpning av lagstiftningen gällande administrationen. Därtill uppmärksammade forskningsetiska delegationen i sitt utlåtande att GVP-anvisningarna ger den som utför förundersökningen stor handlingsfrihet gällande förfaringssätt, så att förundersökningen, som enligt anvisningarna är en preliminär kartläggning, kan utföras på det sätt som fallets karaktär kräver. Forskningsetiska delegationen hade inget att anmärka på i förundersökningsprocessen.
I de nuvarande GVP-anvisningarna har lärdomsprov på lägre än magisternivå sållats bort från GVP-utredningens område. Det är bättre att reagera på de forskningsetiska problem som uppträder i dem med utbildningsadministrationens och läroanstaltens interna förfaringssätt för kvalitetskontroll än med en GVP-utredning där man undersöker misstankar om kränkning av vetenskapens eller en annan forskares integritet. I de tidigare GVP-anvisningarna från år 2002, som tillämpades för det här ärendet, finns inte en liknande begränsning. Dock gäller även dessa bara undersökningen av misstankar om oredlighet eller försummelse gällande vetenskaplig verksamhet. Om ett etiskt problem inte hör ihop med vetenskaplig verksamhet ens i vid bemärkelse, är det inte forskningsetiska delegationens uppgift att ge ett utlåtande om det.
Efter att ha bekantat sig med ingenjörsarbetet som var föremål för begäran om utlåtande, ansåg forskningsetiska delegationen att dess syften har varit professionella och att bedömningen av det inte tillhör forskningsetiska delegationens uppgifter. Därför gav delegationen inget utlåtande om de påstådda avvikelserna från god vetenskaplig praxis gällande ingenjörsarbetet. På allmän nivå rekommenderade dock forskningsetiska delegationen yrkeshögskolan att precisera sina anvisningar för handledning av ingenjörsarbeten. Användning av nära släktingar som handledare bör undvikas när man beaktar de forskningsetiska problem som ett sådant handledningsarrangemang kan orsaka.